2020-10-20, Anteckningar av Marianne Janning

Peter tog denna kväll ett lite bredare grepp och pratade inte bara om bokashi utan beskrev hur vi kan odla på ett miljövänligt sätt.

Hans övergripande fråga var ”Kan vi rädda jorden?” och han besvarade själv den med ett rungande ”JA!”.

Vi fick en lista med åtgärder som de flesta har möjlighet att genomföra:

• Gräva ner biokol
• Gräva ner bokashi
• Täckodla, gräv inte, elda inte
• Täck med halm, flis etc i stället för att gräva
• Undvik öppen jord (annars finns risk för näringläckage)
• Ytkompostera
• Odla gröngödslingsväxter
• Odla äng i stället för gräsmatta

Några av dessa punkter beskrev han sedan närmare.

Han inledde med att tala varmt om hügelbäddar. Han visade bilder på hur han på sin bostadsrättsförenings gård har byggt tre stora hügelbäddar. Han har använt grenar, stockar, stubbar kvistar, löv och liknande för att bygga sina bäddar. Med endast ett tunt lager jord på toppen skapar han en miljö som är rik på mikroliv, håller vatten väl och är mycket gynnsam för odling.

I stället för att fylla våra pallkragar med jord vi släpat hem från handelsträdgården ska vi fylla med överblivet material från trädgården, gärna grova grenar.  Toppa med ett tunt lager hemmaproducerad innehållsrik jord. Den köpta jorden innehåller ingenting, framhöll Peter. Inga bakterier, inget mikroliv alls, mycket litet näring och jorden blir snabbt trött. I en hügelbädd däremot, avger materialet under lång tid nyttigheter för växterna.

En metod för att ladda jorden med långtidsverkande näring och syre är att gräva ner biokol i odlingsbäddarna på samma sätt som man gjort i Amazonas i tusentals år. Det har genomförts ett försök i Stockholm där man delat ut gratis biokol till alla som vill hämta. Det försöket är nu avslutat. Stockholm Exergi i Bromma (www.stockholmexergi.se) planerar att återuppta detta. Peter uppmanade oss alla att tjata så att detta kommer igång snabbt. Innan man gräver ner biokolen bör den laddas med tex urin, nässelvatten eller lakvatten från bokashi.

Peter beskriv sedan hur han sköter sin bokashi. Han har hittat ett sätt som fungerar utmärkt för honom. Han köper ingen utrustning, inga dyra hinkar med tappkranar och inget bokashimedel.  Han har tre billiga plasthinkar under diskbänken:

• Bokashihink
• ”skal”-hink
• Sophink för övriga sopor

Allt organiskt läggs allteftersom i ”skal”-hinken. Då och då, kanske varannan dag eller var 5:e dag, töms ”skal”-hinken i bokashihinken. Innehållet varvas med egengjort bokashimedel. Denna hink är bottnad med biokol som kommer att suga upp det lakvatten som bokashin genererar. Biokolen suger även upp all lukt som kan komma från bokashin. Med hjälp av en plastpåse över hinken skapas den syrefria miljö bokashihinken kräver.  14 dagar efter senaste påfyllningen i bokashihinken töms den i en stor svart tunna utomhus tillsammans med ogräs och annat trädgårdsrens. (Marianne: Här känner jag mig lite osäker. Peter nämnde inte att han blandar med jord, vilket jag lärt mig är mycket viktigt. Har jag missat något?) Efter ytterligare ett par veckor brer Peter sedan ut ”klägget” från tunnan där han planerar att odla. Av estetiska skäl kanske han täcker med gräsklipp eller liknande. Två veckor senare är det klart att plantera.

Peter beskrev även ett annat sätt att genomföra de sista stegen i processen: Gamla krukors trötta jordinnehåll och gamla växtdelar blandas i en plastsäck med innehållet från ett par bokashihinkar. Detta ger toppenjord på en månad.

Vad är då bokashi? Till skillnad från traditionell kompostering som innebär förmultning är bokashi en jäsningsprocess i syrefri miljö. Jämför med surkål och ensilage. Under processen spjälkas materialet och näringsämnena görs lättåtkomliga för växterna. Utseendet på det vi stoppar ner i bokashihinken förändras inte nämnvärt. Men när vi senare tillför gammal välanvänd jord med miljontals bakterier skapas härlig svart jord på kort tid.

Fördelar med bokashi:

• Perfekt i lägenhet.
• Ingen doft då man kombinerar med biokol.
• Allt organisk, även kött, fisk, citrusskal, mjölkprodukter kan stoppas i bokashihinken.
• Det hela tar liten plats.
• Processen går snabbt.
• Snudd på all näring går tillbaka.
• Lite utsläpp.
• Ger mikroliv till jorden.

Bokashimedlet tillverkar Peter själv med ris, mjölk och sirap. Ett detaljerat recept finns på hans hemsida smakbalans.se. Mer finns att läsa på facebookgruppen Bokashi för klimatet och instagram.com/smakbalans.

Peter delade också med sig av ukulelespelande och sången ”Odla egen mat”.

Till sist fick vi tips om hur man kan göra vin utan några som helst tillsatser: finfördela alla typer av frukt, gärna fallfrukt, bär, druvor, rabarber, nypon etc. Blanda med ljummet vatten. Låt stå. Sila och tillsätt socker och vatten. Då startar jäsningen igen. Efter en tid har du eget 8% vin.